Svenska energiteknikbolaget Rebaba har stängt en finansieringsrunda på 4,6 miljoner dollar för att skala system för stationär energilagring byggda med återbrukade batterier från elfordon. Rundans storlek och investerare är bekräftade av bland andra Mannheimer Swartling, som rådgav bolaget i transaktionen, samt av EIT Urban Mobility som investerat i Rebaba.

Finansieringen leds av Sistafund tillsammans med EIT Urban Mobility och omfattar även befintliga aktieägare och nya europeiska investerare. Enligt Mannheimer Swartling uppgår rundan till 4,6 miljoner dollar.

Bygger energilager av batterier som lämnat elbilar

Rebaba är baserat i Stockholm och utvecklar batterienergilager där använda elbilsbatterier får ett andra användningsområde. I ett fordon ställs höga krav på bland annat vikt, räckvidd och prestanda. När ett batteri inte längre passar för fortsatt fordonsdrift kan delar av den återstående kapaciteten fortfarande användas i stationär lagring.

EIT Urban Mobility beskriver Rebabas system som en lösning för bland annat laddinfrastruktur, logistikfastigheter och kommersiella platser där nätkapacitet och effekttoppar kan vara ett hinder.

Kapitalet ska öka produktionskapaciteten

Enligt Tech.eu ska kapitalet användas till att expandera produktion, rekrytera och växa kommersiellt. Bolaget planerar också ytterligare tillverkningskapacitet utanför Sverige. Den befintliga CircularHub-anläggningen i Stockholm ska enligt rapporteringen byggas ut till en årlig kapacitet på 40 MWh.

För ett bolag i den här fasen är det en viktig övergång. Utmaningen ligger inte bara i att visa att tekniken fungerar, utan i att standardisera produktion, säkra tillgång till lämpliga batterier och leverera samma kvalitet i större volym.

Varför investerare tittar på second-life-batterier

Elektrifiering skapar två parallella marknader. Fler elfordon ökar behovet av laddning och nätkapacitet, samtidigt som en växande mängd fordonsbatterier successivt lämnar sin första användningscykel. Om en del av dessa batterier kan få ett andra liv i stationär lagring skapas ett alternativ till att producera ett helt nytt batteri för varje lagringsinstallation.

Det betyder inte att varje uttjänt fordonsbatteri automatiskt är lämpligt för energilagring. Batterier behöver testas, klassificeras och integreras på ett säkert sätt. Affärsmodellen bygger därför lika mycket på kontrollsystem, kvalitetssäkring och logistik som på själva battericellerna.

Stockholm som första skalningspunkt

Att en större del av den första produktionsökningen sker i Stockholm är relevant för den svenska startupmarknaden. Rebaba kombinerar hårdvara, energisystem och cirkulär ekonomi – ett område där kapitalbehovet normalt är större än i ren mjukvara.

Rundan ger bolaget utrymme att öka kapaciteten utan att direkt behöva bygga en traditionell storskalig batterifabrik. I stället ligger värdet i att ta befintliga batterier, bedöma deras skick och bygga system kring dem med standardiserade komponenter och styrning.

Vad som blir viktigt att följa

Nästa steg blir inte finansieringen i sig utan hur snabbt Rebaba kan omvandla kapitalet till faktisk installerad kapacitet och återkommande kommersiella leveranser. Ytterligare produktionshubbar i Europa skulle också visa om modellen kan skalas geografiskt utan att kvalitet och kostnader försämras.

För investerare i klimat- och energiteknik är Rebaba ett exempel på en kategori där cirkularitet måste fungera ekonomiskt, inte bara miljömässigt. Om återbrukade fordonsbatterier kan konkurrera i pris, tillgänglighet och prestanda kan second-life-lagring bli en tydligare del av Europas växande energiinfrastruktur.

Källor: Mannheimer Swartling, 9 september 2026; EIT Urban Mobility, 9 september 2026; kompletterande finansieringsuppgifter från Tech.eu.